bt

Ah, min blogg är verkligen det jag prioriterar minst i livet just nu typ. Vilket är rätt skönt men lite tråkigt också. Det tar ju en pyttestund att greja med och det är ju kul i efterhand. Well. Det är höst.

när löven luktar gott men ändå så stannar man inte.

Kära Bettan! (Ramona-Beatrix)
Denna hösten har jag verkligen uppskattat årstiden, lite så att jag inte vill att den ska ta slut. Kanske för att en konstig årstid väntar, typ ett mellanting mellan vinter och höst men mest slaskigt väder utan snö och det där vackra gnistrande. Men spänningen innan första snön är så pirrig. Man väntar, fast inte för hoppfullt. För man vet att det både kan dröja och att om snön väl kommer så kan den lika gärna försvinna efter en dag. Så ovisst är det. Det är först när snön har legat ett tag som man kan känna sig säker, och planera in snörelaterade aktiviteter två veckor framåt. Men innan dess är man mer försiktig. Så är det ju inte bara ifråga om snö, utan också andra livsangelägenheter.

Just denna lediga dag har varit både fantastisk och härlig. Hittills alltså. Jag har ätit frukost och snart vankas det även middag. Sån lyx med att bo hemma. Såklart finns framtidstankar men de ligger lite på is. Försöker ju finna mig i nuet än så länge, det är svårt nog att lyckas leva med de förändringar som är i och med att jag inte går på gymnasiet längre. Samma liv, fast så mycket nytt. En del att relatera till, en hel bunt med tankar. Men. Det löser sig. Och tills dess, tills man har rutiner och mönster som får oss framåt, så får man njuta av att öppna fönstret och lukta på löven. Ska nog gå och städa mitt rum eller nått.

När löven faller

Hej Bettan! (Ramona-Beatrix)

I morse så var jag uppe lagom tidigt för mitt eget bästa. Känner att jag har en okej stressad vecka där jag jobbar och gör andra saker vid sidan om men ändå har mycket tid till att bara pusta ut. Jobbar ju på att få en balanserad tillvaro och livsstil där inte en effektiv vardag gör att jag blir stressad och ledsen. Vill köra fullt ut, men hälsosamt. Det kommer gå en dag.

På tal om i morse, jag gick ut och hade ett ärende men struntade i det, istället stannade jag upp och lyssnade på löven som faller och fångade några. Det var både en första gången-upplevelse för mig och ett magiskt ögonblick, att få vara så nära medan änglarna petar av löven ifrån träden.

En till naturupplevelse jag fick dela idag var på hemvägen från jobbet, då jag fick se en älg på nära håll som smaskade på lite äpplen. Jag betraktade denne på nära håll och såg flera likheter med favoritdjuret hästen.

Likheter mellan hästar och älgar
Gillar äpplen
Utmärkta simmare (tror jag)
Djur

Håriga
Attackerar sällan men det händer
Rediga

Stora
Klotformade ögon
Alltid flyktredo
Pratar inte
Aldrig helt ofarliga
Travar glatt

Drivna av mat
Elaka ibland
Mysiga

Hej Bettan (Ramona Beatrix)

                                                            2012-10-09

Nu är det vid morgonkvisten mina fingrar rör sig till ord på datorn. Till skillnad från förra texten så känner jag mig lite mer till ro, men det finns ju alltid saker att uttrycka. Jag har vart med Åsa i simhallen och tagit några simtag, men framför allt bastat, det är ju den stunden man får ut mest av, när man bara andas ut och försöker utstå hettan som för det mesta bara är ljuv. Jag har hört en story om en kille på 15 bast som fick ta del av en 90-årings tankar kring sex och samlevnad i just en bastu, så när de två äldre damerna, som delade bastutime med mig och min syster, började prata med oss så hoppades jag att även vi skulle få del av deras visdom i en av livets mest spännande delar.
Skulle inte säga att jag är besviken över att fallet inte blev så, men det hade ju verkligen varit något som gjort avtryck på åtminstone veckan som ligger framför. Det hade kunnat bli svårsmält eftersom hemligheterna de bär på antagligen är både fler och kryddigare än de jag själv har, med tanke på deras livslängd.

Men, även om mina förhoppningar inte besannades så känner jag mig ändå glad över att ha fått nya vänner, eller kanske faddrar, extrafarmödrar, eller vad man nu ska kunna säga. Kanske kommer vi ses i himlen en dag och då är det ju bara roligt att få lära känna varandra redan nu på jorden.

Det som ligger framför mig idag är inte alltför främmande, jag ska jobba och sedan på ett möte angående fredagskvällarna i kyrkan, där jag är mer eller mindre engagerad. Det blir nog ett givande möte, om jag nu hinner med tanke på att jag jobbar till obestämd tidpunkt. Well.

Ps. Jag har även kommit till insikt om att jag själv tycker att jag är alltför rolig ibland. Så att jag måste lägga band på min rolighet. Att man kan få sig själv att skratta kan vara rätt skönt när ingen annan har fått en att skratta på ett tag, men när man förutsätter att andra också delar åsikten av att man är av den roliga sorten, men sen förstår att de inte gör det, den smällen kan bli ganska hård.

Men vi alla måste komma ihåg: vi har fler än en egenskap.

5 egenskaper jag vill ha:

Snäll

Förstående

Inspirerande

Vis

Omsorgsfull

Hej Bettan (Ramona-Beatrix)

Hej Bettan (Ramona-Beatrix)                                                                                                                   2012-10-07

Ah men jag vet ju. Allt är så stressat just nu. Liksom det där med att det rann över igår. Min trötthet sprängdes genom ögonen i form av tårar och huvudvärk trots att jag har haft den finaste veckan någonsin. Eller så. Kanske inte någonsin, men den har vart så effektiv och härlig. Jag gillar att vara effektiv. Åh. Men det var en sjukt bra påminnelse om varför vi har sabbaten en gång i veckan. Man behöver vila ibland. Man kan inte bara köra på tills det tar stopp. Och den här varningen ifrån min kropp blev väldigt passande. Såhär i början av mitt post-götabroliv, när man ska försöka få till det på ett sätt där man lever i Guds vilja och inte bara för sig själv, hinna med att jobba och se människor runt omkring en. Och bry sig, nå ut, älska hjälpa möta. Inte bara se sådär flyktigt hejhej kul att se dig men jag orkar inte höra på vad du säger för jag har så många egna problem.

Nä jag vill ju leva för andra. I nån slags gemenskap som det är tänkt att det ska vara. Men sånt där är svårt när det inte är givet. Det är det jag menar med att få till sitt liv. Men jag ser det lite som en vandring, det är resan som är det viktiga säger några, jag skulle säga att det inte är hela sanningen, visst, resan är det som är nu, men målet då, när man bara får va och världen är helt som den ska. Utan skit. Längtar lite. Men i vilket fall, resan, just nu, det är den vi ska fokusera på nu. Kanske kombinera så att man får ihop det på något sätt och målet kommer närmare genom att vi reser så målmedvetet, att försöka leva och sprida världen som den ska vara redan nu. Himmelriket på jorden.

Fem fina saker för er som ser för mycket mörkt just nu.

Ljus i Alingsås

Musik

Soluppgångar

Människor

Himmelsblå